AIR BODY SAD

Viktoria Andersson, Gorik Bellemans, Ruben Brown, Silas da Silva Roller, Alvilda Faber Striim, Kaelin Isserlin, Kevin Julianto, Sierra Kellman, Sofia Larriera, Ellie Vermunt

Koreografi och ljusdesign: Malik Nashad Sharpe
Musikregi: Tabitha Thorlu-Bangura
Scenografi: Felix Villiers
Kostymdesign: Erik Annerborn
Kompositör: Luke Blair

Malik Nashad Sharpe är en koreograf och movement director som arbetar med dans, mörk fantasy och skräck. Under artistnamnet Marikiscrycrycry skapar han provokativa scenkonstverk som formmässigt utforskar affekt, atmosfär och dramaturgi utifrån mer marginaliserade perspektiv. Han har en kandidatexamen i experimentell dans med högsta betyg från Williams College, samt ett certifikat i samtida dans från Trinity Laban Conservatoire for Music and Dance, där han tilldelades Simone Michele Prize for Outstanding Choreography.

Hans verk behandlar teman som våld, främlingskap, skräck, melankoli, tillhörighet och horisonten. Hans många verk har presenterats i stor utsträckning i Storbritannien, Europa, Kanada och USA. Han har fått beställningar från bland andra The Yard Theatre (Storbritannien), Theatre La Chapelle (Kanada), Festival TransAmérique (Kanada), New Queers on the Block (Storbritannien), Marlborough Productions (Storbritannien), Dansehallerne (Danmark), MDT (Sverige), Attenborough Centre for Creative Arts, Dance4, The Place, Theatre in the Mill, Fierce Festival, CCN Caen (Frankrike), Block Universe, Cambridge Junction, Roskilde Festival och många fler.

Hans verk har visats på scener såsom Battersea Arts Centre (UK), Montréal arts interculturels (CA), Birmingham Hippodrome (UK), Edison/Betty Nansen Teatret (DK), Pia Bouman/Scotiabank Theatre (CA), University Settlement (USA), Schauspielhaus (AT), Institute of Contemporary Art (UK), Kampnagel (DE), Tate Britain (UK), Beursschouwburg (BE), Inkonst (SE), Project Art Centre (IE), Bora Bora (DK), Abrons Arts Center (USA), Portland Institute of Contemporary Art (USA) och på festivaler som ImpulsTanz (AT), Birmingham International Dance Festival, Glasgow International Dance Festival, American Realness (USA), Les Urbaines (CH), Skopje Pride (MK), Mayfest (UK), Audra Festival (LT), Side Step Festival (FI), Edinburgh Fringe, NottDance, Roskilde med flera.

På den 16:e upplagan av Festival TransAmérique hade han urpremiär av High Bed Lower Castle (2022), ett verk samproducerat med den Montrealbaserade koreografen Ellen Furey, som hyllades av kritiker: ”djärv, rik, drömlik” (Artichaut) och ”anmärkningsvärd, hypnotiserande” (Westmount). År 2023 hade hans storskaliga produktion DARK, HAPPY, to the CORE premiär på Roskilde Festival och fick stor uppmärksamhet, med recensioner som: ”hakan i golvet” (******* i Scenenblog), ”underhållande, stilsäkert, sexigt” (***** i Politiken), ”skälvande, pyrande, postapokalyptisk” (Seismograf), ”spännande, utmanande, intensiv” (TBA.no), och ”slet tag i mig och påminde om Roskildes radikalitet och vildhet” (Information.dk).

I höst skapar han verket AIR BODY SAD för Norrdans, som får premiär i oktober 2025. Hans nästa brittiska scenverk, samproducerat av The Place, Dansehallerne, Tanzhaus NRW och MAYK, har premiär i London våren 2026.

Som movement director har han arbetat brett inom brittisk teater, bland annat i produktioner som Henry V (Shakespeare’s Globe/Headlong), Bootycandy (Gate), Closer (Lyric Hammersmith), The Glow (Royal Court), Scandaltown (Lyric Hammersmith), Two-Character Play (Hampstead Theatre), Fairview (Young Vic), Effigies of Wickedness (Gate/English National Opera), A View from the Bridge (Headlong/Chichester Festival Theatre/Bolton Octagon), Mates in Chelsea (Royal Court) och Ada (National Youth Theatre). Han har även arbetat som movement director för modekampanjer för ledande varumärken som Converse och Doc Martens, samt för filmen The Man in My Basement (Protagonist Pictures), och koreograferat musikvideor för LYZZA, BOX, chi, Deto Black, p-rallel, Bianca Scout, Chinchilla och Shy Smith. Han har också varit rådgivare inom rörelsedramaturgi och koreografisk praktik för konstnärer världen över.

År 2019 utnämndes han till en Rising Star in Dance av Attitude Magazine, och 2022 listades han på Forbes 30 under 30 för sina unika och inflytelserika koreografiska insatser. År 2023 nominerades han till Premio Cunha e Silva Prize vid Galeria Municipal do Porto (Portugal).

Han är för närvarande Associate Artist vid The Place och tidigare studioresident vid Somerset House Studios. Han har haft residens vid Sadler’s Wells, Barbican, Performance Situation Room, Fabric, Duckie och Tate Modern. Nyligen var han gästlärare i dans och performance vid Stockholms konstnärliga högskola. Han bor i London, Storbritannien.

Mer info om Malik Nashad Sharpe.

Foto: Oscar May

Tabitha Thorlu-Bangura är en curator från London med specialisering inom musik och samtida kultur. Hon är grundare av den tvärdisciplinära plattformen Sabi Arts och har under tolv år haft en ledande roll på det internationellt hyllade NTS Radio, senast som Director of Music & Programming. Hennes tvärdisciplinära konstnärliga praktik har även inkluderat musikaliskt ledarskap inom film och samtida dans. Hon var musikansvarig för The African Desperate, den första långfilmen av konstnären Martine Syms, för soloverket Goner av dansaren och koreografen Malik Nash Sharpe, samt för kortfilmen A Radical Duet av Onyeka Igwe. Hon var programledare för TTB Show på NTS i över tio år och DJ:ar även under samma namn på nyskapande klubbar och livescener runtom i Storbritannien och Europa.

Erik Annerborn är kostymdesigner och creative director, baserad i Sverige och verksam runt om i Europa. Med ett starkt intresse för designprocessens performativa aspekter, samt den sensuella och sociala dragningskraft som finns inbäddad i kläder, skapar Erik kostymer för och tillsammans med dansare som vill gå på djupet.

Pågående samarbeten inkluderar Bend Up, Choke av Malik Nashad Sharpe, Casino av Ofelia Jarl Ortega, On My Tongue av Emilie Gregersen, Yielding av Escarleth Romo Pozo och Hyo av Daniel Jeremiah Persson.

Luke Blair är en musiker, kompositör och producent från London. Han har släppt musik sedan 2007 och är numera en etablerad del av den brittiska elektroniska musikscenen, både under sina soloprojekt Lukid och Refreshers, och som en del av duon Rezzett tillsammans med Jackson Bailey. Dessa projekt har tagit honom världen över, med spelningar på festivaler som Sonar (Barcelona) och Dekmantel (Amsterdam), samt framträdanden på institutioner som Tate Modern och ICA. Han har även skapat ett live-soundtrack till en CavEmpt-visning i Tokyo. Dessutom har han gjort remixer för artister som Omar Souleyman och Radiohead.

Utöver dessa projekt komponerar Blair musik för film, tv och andra medier. Bland annat har han skrivit musiken till långfilmen Personal Best, finansierad av BFI, till ESPN:s dokumentärserie 30 for 30, samt till BBC:s kortdokumentär Mary. Han har skapat originalmusik för Palace Skateboards, Dior och Arsenal FC, samt komponerat verk för American Ballet Theatre och Goner, ett dansverk av Malik Nashad Sharpe som turnerade internationellt under 2023/24.

Sedan 2012 har Blair haft ett radioprogram på Londons NTS Radio.

Felix Villiers är en Londonbaserad konstnär och designer i rumslig gestaltning. Han arbetsområden är inom skulptur, art direction och industriell design.

Sedan han tog examen från Goldsmiths 2017 har han utvecklat en tvärdisciplinär praktik där han skapar performativa miljöer för musiker, dansare och liveevenemang. Detta samtidigt som han bygger broar mellan samtidskonst och kommersiella samt redaktionella sammanhang.

Bland hans projekt inom rumslig gestaltning finns Blind at the Age of Four av Jack Warne, GONER av Malik Nashad Sharpe, 111 av Louis Carnell och Emilia Lumneys kampanj för SS23. Han har också bidragit till musikvideor för Joy Orbison & Joe James, Metro Zee, 404 Guild och NUKULUK. Den kommande dokumentären Coordination Game är planerad för release.

Villiers har ställt ut i London, Aten och på digitala plattformar, bland annat med verken The Worm at the Core (2022) och Floorr EXH 6 (2021). Hans verk har även uppmärksammats i publikationer som The Cold Almanac och Art, Design and Neurodiversity.

Vi vill rikta ett särskilt tack till Sundsvalls Bilmontering AB för deras sponsring i detta verk.